Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Anhörigas vardag - Sida 1 av 122

Anhörigas delaktighet vid vÄrd i livets slutskede en kvalitativ studie

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Att bemÀstra sin vardag : Om den psykiska ohÀlsans inverkan pÄ det dagliga livet

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Att vara anhörig till en demenssjuk familjemedlem

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Grupperspektiv och gruppers utveckling : Tolkning av vad grupperspektiv och grupputveckling kan innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag

Jag har i detta arbete med utgÄngspunkt frÄn vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv pÄ grupper och grupputveckling kan innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som nÄgot heltÀckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lÀrare i arbetslag kan pÄverkas.Mina frÄgestÀllningar Àr:· Vad kan olika perspektiv pÄ grupper innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna bestÄr av möjliga sÀtt att se pÄ hur arbetslag och lÀrare kan pÄverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

Vardag Konst Politik

Genom konsten vill jag fokusera pÄ och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstÄnd. Jag lÀngtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binÀrt tÀnkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster..

Att leva och hantera en vardag med fibromyalgi : En litteraturstudie

Syftet med studien var attutifrÄn vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar pÄ patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som anvÀnds för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnÄ livskvalité. Metodologiskt tillvÀgagÄngssÀttvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrÄn sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar pÄ patienters vardag och livssituation. Patienter lever med stÀndig smÀrta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begrÀnsande faktor i det dagliga livet.

Vardagsrelaterade textuppgifter i matematiklÀroböcker

I denna uppsats stÄr vardagsrelatering i fokus och hÀr undersöks hur fyra lÀroböcker imatematik, avsedda för elever i Ärskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen Àr att genom analys av lÀroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys anvÀnts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefÀren tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga lÀroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande omrÄden,fritid, vardag, skola eller handel. LÀroböckerna utgörs av en acceptabel mÀngd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för Ànnu fler.

Reproducerbarhetsstudie av 24 timmars blodtrycksregistrering

Det finns tillfÀllen dÄ kliniskt uppmÀtta blodtryck inte Äterger patientens allmÀnna blodtryckssituation och kardiovaskulÀra belastning, vid dessa tillfÀllen Àr det möjligt att lÄta patienten genomgÄ noninvasiv blodtrycksmÀtning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlÀgsen blodtrycksmÀtningen som utförs pÄ klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns nÄgon systematisk skillnad i resultatet första gÄngen undersökningen jÀmförs med andra gÄngen, samt om det fanns nÄgon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde tvÄ stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmÀtningar, en pÄ en vardag och en pÄ en helgdag. Resultatet visar en god överensstÀmmelse mellan 24 timmars blodtrycksmÀtning utfört vid tvÄ olika tillfÀllen.

Bokningsagenter - Funktion och Framtid : En studie i bokningsagenternas vardag

Den hÀr rapporten behandlar bokningsagenteras vardag och de skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt som uppmÀrksammats. Den svenska livemarknaden debatteras och samarbetet aktörer emellan undersöks. Dessutom tas yrkets positiva och negativa sidor upp. Syftet Àr att undersöka bokningsbolagens funktion i musikbranschen samt undersöka bokningsagenternas arbetsuppgifter..

Att vardagsanknyta matematikundervisning

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Elever och stress.En undersökning om stress i barns vardag

Mitt syfte med det hÀr arbetet Àr att fokusera pÄ barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda pÄ vad som orsakar den eventuella stressen och om de har nÄgon metod för att stressa av. DÀrför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrÄn tidigare forskning..

Biologisk mÄngfald ? En enkÀtstudie kring hurgymnasieelever i Äk 3 kopplar samman begreppet med sin vardag

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Undervisningsmetodens koppling till vardagen : Och dess pÄverkan pÄ elevernas val av lösningsstrategier

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation frÄn fysikundervisning förhÄller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har dÄ de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, dÄ de kÀnde sig tryggare med lÀraren som skulle guida dem genom kursens gÄng. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikÀmnet Àr liten men att de tycker om Àmnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar ocksÄ att deras lösningsstrategi Àr att hitta en formel dÀr man kan plotta in sin kÀnda data för att fÄ fram det okÀnda..

?Det krÀvs inte mycket för att man ska falla? - en kvalitativ studie om förÀldrar som har barn med autism

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Att leva med reumatoid artrit

Syftet med denna studie var att beskriva hur mÀnniskor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. TvÄ kategorier bildades som beskrev hur mÀnniskor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka ochdess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation ? tyst vardagshjÀltemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svÄrighetsgrad,smÀrtans intensitet, kroppens styrka, begrÀnsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den.

1 NĂ€sta sida ->